13 januari 2020, aktuellt

”Man mår bra av att hålla på med lera”

keramikkurs

Cicki Sjöholm berättar om konsten att glasera keramik för deltagarna i en prova på-kurs i stiftelsens lokaler.

I en av stiftelsens lokaler har sju kvinnliga hyresgäster samlats för en sista prova-på omgång i keramik. Glädjen och stämning i lokalen är hög. Skratten avlöser varandra.

— Det här är jättekul, utbrister Birgitta Angebrant. Och så rogivande. Man liksom bara… sschhh…

Hon andas ut och visar med händer och kropp hur hon slappnar av där hon sitter.

Prova på-kursen leds av Renée Andersson och Cicki Sjöholm som har hyrt lokalen av stiftelsen i flera år. Under hösten tänkte de att det kanske finns hyresgäster inom stiftelsen som är intresserade av att prova på keramik, och de satte upp lappar om en kurs på tre tillfällen.

— Till första lektionen var vi bara två personer, berättar Birgitta Lord. Vi tyckte det var så kul, det här att forma, kladda, skapa. Vi berättade för andra och till nästa gång kom fler personer. Nu är vi sju deltagare och vi har så roligt tillsammans.

Dreja ej nödvändigt

Det som deltagarna får lära sig är att forma leran med händerna utan drejskiva. Att dreja är rätt så svårt, därför erbjuds det längre fram när handlaget med leran känns mer bekvämt.  

— Man behöver inte dreja för att skapa vackra former, säger Renée och håller fram en fantastisk stor vas som Cicki har gjort.

— Den här har hon arbetat fram helt och hållet med händerna utan drejskiva.

Vasen är stor och mycket vacker och Cicki berättar att det tog cirka två hela veckor att skapa formen som sedan glaserades i vackra röda och beiga färger. Hon gjorde den genom att ringla långa ormar av lera som sedan staplas på varandra och tummas allt eftersom.

— Det är detta vi lär ut här. Först får deltagarna tumma fram en form, sedan ringla och skapa till exempel en lite skål. Därefter skulptera och till slut dreja, säger Renée.

Deltagarna har redan hunnit göra både skålar och ljusstakar, och eftersom det bara är några dagar innan jul så har några också gjort tomtar.

Renée Andersson med ett fat med keramik som så småningom ska brännas innan glasering.

Keramik som terapi

Kanske är detta på många sätt den perfekta hobbyn. Det är avkopplande, hantverksmässigt utmanande, spännande – och dessutom i detta sammanhang ett sätt att umgås.

— Vi vet att det är bra att hålla på med lera, säger Renee Andersson. Man mår bra av det. När du sitter med din lerklump är det bara det som gäller, det går liksom inte att tänka på annat. Så har man det lite jobbigt i livet så är leran fantastisk.

Att skapa keramik innehåller många olika moment, det ska formas, torkas, brännas glaseras. Det är mer regel än undantag att oförutsedda saker händer på vägen.

— Slutresultatet blir nästan aldrig som ens vision. Det kan bli fint ändå. Någon gång kanske ännu finare. Men vissa kan bli lite frustrerade över att det inte ser ut som man ville från början, säger Rene.

I vår startar en ny kurs och när jag frågar deltagarna i rummet om de ska gå på den blir svaret ett väldigt högt och rungande ”JAAAA!”.

Sedan skrattar alla gott.

 


Tillbaka till Nyheter