29 oktober 2021, artiklar

Allt svårare att minnas händelser i nuet

glömsk med åldern
”Det man inte har i huvudet får man ha i benen”, konstaterar Järt Svan när minnet sviker. Han motionerar för att kropp och knopp ska må bra.

Det är naturligt att bli mer glömsk med åldern. Men långt ifrån alla får ett sämre minne. Både gener och hur vi lever våra liv spelar roll.

Minns du inte heller namnet på en person du nyligen har träffat? Eller glömmer att säga till om saffran i kassan – trots att du vid mjölkhyllan påminde dig om att glöm nu för allt i världen inte saffranet?

”Alzheimer light”, skämtar vi. Och biter samtidigt våra tänder. För nog är det lite frustrerande. Ibland kanske till och med en smula oroande.

Nu kan orsaken till att vi inte minns så bra ha många orsaker: trötthet, stress, brist på fokus eller koncentration. Vi kan också beklaga ofördelaktiga gener, för det är definitivt så att vår genuppsättning spelar roll. Liksom miljö, det vill säga vår livsstil. Vad vi äter, hur mycket vi rör på oss, om vi stressar mycket.

Det där med namn

Dessutom: ju äldre vi blir desto sämre minne. Ja, inte för alla men för många. Hyresgästen Järt Svan håller med

– Ja, det är ju på tillbakagång, det märker man ju, säger han och ler.

Det är närminnet som sviktar, menar han. Vad man har pratat om med någon, vad man ska handla och – just det ja, det där med namn.

– Jag kan vakna på natten och tänka: vad hette den där typen nu igen… då brukar jag börja på A och så går jag genom alfabetet tills jag kommer ihåg namnet på personen i fråga.

Lotta Henriksson, till vänster, har lika bra minne idag som när hon var yngre, säger hon. Här i samspråk med Monica Strand. Lottas hund Morgan väntar på sin promenad.

Det blir lite stökigt att glömma saker, men någon oro för att det ska bli ännu sämre har han inte.

– Det gäller att hålla i gång, jag motionerar, tar promenader. Jag tror att det hjälper, säger han.

Syresätta hjärnan

Och det stämmer. Den som vill vårda sin hjärna och sitt minne ska ägna sig åt fysisk aktivitet. Att syresätta hjärnan är att hjälpa den. Det är belagt i massor av studier gjorda på både människa och försöksdjur, enligt Lars Bäckman, psykolog och professor på Karolinska Institutet.

Förr kunde man läsa att minnesförmågan sjunker redan tidigt i livet, någonstans kring 25- till 30-årsåldern. Men det är fel. Minneskapaciteten sjunker generellt sett vid ungefär 65-årsåldern, men den individuella variationen är stor. Vid 70 års ålder har cirka 15 procent ett mycket gott minne.

Lotta Henriksson tycker inte att hon har sämre minne idag vid 76 års ålder jämfört med när hon var yngre.

– När jag jobbade i restaurangbranschen och serverade så var jag tvungen att ha koll på vilka gäster som skulle ha vad vid olika bord. På den tiden skrev man aldrig upp i ett block. Jag hade inget särskilt knep, jag bara hade allt i huvudet, säger hon.

Kanske handlar det om att Lotta har bra gener. Kanske har hon genom sitt jobb tränat sin minnesförmåga under lång tid.

Accelererat åldrande

Det som händer när vi blir äldre är att vi får svårare att lägga nya kapitel till berättelsen om våra liv.

– Vi får också svårare att komma åt det redan inlagrade, framför allt det nyligen inlagrade. Detta gäller både personer med ett normalt åldrande och de som drabbas av demenssjukdomar, säger Lars Bäckman.

Det beror på att nervceller dör och synapser försvinner. Och det sker både hos dem som får en demens-diagnos och hos andra. Lars Bäckman vill gärna använda begreppet accelererat åldrande i stället för demenssjukdom.

– Vid accelererat åldrande faller minnesförmågorna snabbare undan, men det sker på samma sätt som vid ett friskt åldrande, säger han.

Tar glömskan med ro

Att med åldern bli mer glömsk verkar trots allt vara en process som flera hyresgäster tar med ro. Flera nämner svårigheten att komma ihåg namn och att drabbas av minneslucka just när man är i färd med att göra något.

– Jag känner mig ändå rätt pigg, i alla fall i huvudet. Jag gör vad jag kan för att hålla igång tankeverksamheten. Korsord är bra och jag försöker hänga med i det som händer i samhället och världen, säger Inga Britt Ångman.

Källor: Hjärnfonden, Karolinska Institutet, med flera


Tillbaka till Bloggen