25 augusti 2021, artiklar, omvärld

Lycka i nuet och sett i backspegeln är olika sorts lycka

Creative Commons LicenseDaniel Kahneman. This work by NRKbeta.no is licensed under a Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Norway License.

Daniel Kahneman, psykolog och ekonomipristagare till Nobels Minne, berättar i en föreläsning följande: ”En man kom och sa att han hade lyssnat på en symfoni och det var helt fantastisk musik – fram till slutet. Då kom ett fruktansvärt gnisslande ljud. Och han tillade att det hade förstört hela upplevelsen.

Men det hade det inte. Det som var förstört var minnena av upplevelsen. Han hade trots allt upplevt 20 minuter underbar musik. Men det spelade ingen roll för det enda han hade kvar var ett minne; och minnet av upplevelsen var förstört.”

Upplevelse i nuet och minnet

Daniel Kahneman, som forskar i lycka och välbefinnande, delar upp självet i två delar, det upplevande självet och självet som minns. Han menar med exemplet ovan att det är svårt att mäta lycka eftersom det beror på vad vi mäter: upplevelsen i nuet eller det vi minns.

När en person anger hur lycklig eller nöjd han eller hon är med sitt liv är det självet som minns som talar. Men det är inte samma sak som lyckan i att leva sitt liv. Alltså upplevelsen av livet här och nu.

Minnen är viktiga för oss. Det är historien om vilka vi är, vilka vi har blivit. Nostalgi är känslomässiga minnen som tar oss tillbaka till en plats och en känsla av lust och tillhörighet i det förflutna.

För vissa är det viktigt med nostalgiska minnen, kanske delvis därför att där kan man vila i en ljuv känsla, bortom nuets hets och ständiga förändring.

Nuet är 3 sekunder långt

Vårt upplevande själv lever sitt liv kontinuerligt. Ögonblick av upplevelser passerar ett efter ett. Det sägs för övrigt att det psykologiska nuet är cirka 3 sekunder långt. Under en livstid blir det 600 miljoner ögonblick av ett nu. Ögonblick som sedan försvinner spårlöst, bortsett från några enstaka. Vissa kanske förvandlas till nostalgiska minnen så småningom. Ögonblick i våra liv då vi känt oss hela och inneslutna. Ofta har vi då upplevt saker tillsammans med andra, känt en gemenskap.

För är det något som bidrar till lycka så är det samtal, umgänge och en känsla av gemenskap. Alltså det vi försöker medverka till inom stiftelsen.


Tillbaka till Bloggen