15 april 2020, aktivitet, artiklar

Schack eller kafferep med ofrivilligt ensamma?

ofrivilligt ensam

En grupp med hyresgäster som pratar om ofrivillig ensamhet inom stiftelsen har nu träffats tre gånger. Frågorna är många. Hur vet man vem som är ofrivilligt ensam? Och hur närmar man sig en sådan person?
Gruppen tror sig ha svaret.

c
I februari startade vi en liten studiecirkel med en grupp hyresgäster som diskuterar ofrivillig ensamhet.

Tanken är att gruppen ska ta fram en handlingsplan i syfte att söka upp ofrivilligt ensamma hyresgäster inom stiftelsen.

Gruppen följer i grova drag upplägget i studiematerialet ”Tillsammans mot ensamhet” som flera stora pensionärsförbund ligger bakom.

Många orsaker till ensamhet

Vilka är ofrivilligt ensamma bland våra hyresgäster? Hur många rör det sig om? Gruppen gör en uppskattning och tror att det inte kan vara mer än cirka 30 personer, det vill säga mindre än en tiondel av det totala antalet hyresgäster.

– Det finns ju en mängd skäl till att man är ensam, säger Lars. Kanske är man sjuk eller har svårt att röra sig. Det kan så klart också handla om psykiska orsaker, man är ledsen eller deprimerad. Men vi vet ju inte.

Via hemtjänsten?

Nej, det är svårt att veta så mycket om människor som har isolerat sig av en eller annan anledning. Men kanske går det att ta reda på mer.

– Kan man inte gå via hemtjänsten? undrar Carin. Hemtjänsten skulle kunna fråga hyresgästen om det finns ett behov av att prata eller träffa andra.  Och sedan, i samtycke med hyresgästen, meddela exempelvis Laila eller Annika att kontakt är ok.

Genom Laila/Annika kan gruppen få reda på vilka som tackat ja och sedan kontakta personen i fråga, föreslår Carin. De andra i gruppen ser detta förslag som en möjlig väg.

Efter en diskussion kring olika aktiviteter som man kan bjuda in till: promenader, akvarellgrupp, grillning och schack så kommer gruppen överens om att man måste börja i mindre skala.

– Om man ska spela fia med knuff eller schack så kanske det upplevs som ett krav, en prestation, säger Göran.

Mötet är meningsfullt

Och en promenad är kanske inte det rätta för en person som är orörlig. Aktiviteten behöver kännas både tillgänglig och meningsfull för den ofrivilligt ensamme. Vad är meningsfullt i sammanhanget? Det måste vara ett möte med en annan människa, det är det viktiga, slås det fast i gruppen.

Gruppen får en stund på sig att skriva ner idéer för hur man kan nå de ofrivilligt ensamma. Alla skriver ner förslag på lappar som sätts på väggen. Idéerna är många, alltifrån träffar för nyinflyttade till kafferep trapphusvis.

  – Skulle man kunna be alla att säga hej till sin granne?

Idén väcker diskussion kring hur grannkontakten ser ut. Karin hälsar på alla sina grannar på sitt våningsplan medan Ann-Marie knappt ser röken av sina.ofrivilligt ensam

– Jag vet inte var de håller hus, säger hon. Det känns som om jag sitter helt ensam här.

Bättre grannkontakt

De andra i gruppen hälsar på en och annan granne, men tycker att kontakten kan bli bättre. Att försiktigt närma sig ofrivilligt ensamma via grannkontakt framstår som den bästa vägen att gå, tror gruppen.

En person kanske kan bjuda in grannarna i trapphuset till sig. Men hur ska den första känsliga kontakten gå till? En inbjudan i brevlådan tror gruppen är den bästa vägen.

Diskussionen fortsätter. Nästa gång ska gruppen ta fram en handlingsplan.

Läs första artikeln i serien om gruppens arbete med ofrivillig ensamhet!


Tillbaka till Bloggen