28 oktober 2019, aktuellt, artiklar, omvärld

Vad är hemligheten bakom ett långt liv?

långt liv
Småprat och möten ansikte mot ansikte kan bidra till ett längre liv, menar forskare.

De flesta vet att fysisk aktivitet, en näringsriktig kost, goda relationer och att inte röka är faktorer som kan bidra till ett långt liv. Nu visar forskning att också korta möten och småprat är viktigt för att vi ska må bra och leva längre.   

– De här svagare sociala banden är viktigare än vi tidigare har trott, säger Susan Pinker, kanadensisk socialpsykolog.

Susan Pinker har skrivit en bok, ”The village effect” där hon beskriver hur bygemenskap främjar livslängden.

Bland annat har hon tittat närmare på hur riktigt gamla lever på Sardinien där det på en del av ön finns flest hundraåringar i världen. Hennes studie visar på betydelsen av sociala band, nätverk och möten ansikte mot ansikte för ett långt liv.

Och det är inte bara vi människor som lever längre tack vare nära relationer. Också babianhonor med minst tre andra honor i sin vänkrets har lägre stressnivåer, lever längre och får en avkomma med större överlevnadschans, menar Susan Pinker.

Här på stiftelsen har vi också flera riktigt gamla. Hur har de lyckats leva så länge?

Kärleksfull fosterfamilj

Erik Hermansson har hunnit bli 99 år. Han är fortfarande klar i huvudet även om minnet sviker lite grann emellanåt. I ett porträtt (som finns på sihm.se) har vi tidigare berättat att Erik fick en olycklig start i livet – han blev bortlämnad vid födseln och senare i livet illa behandlad av en elak styvpappa.

– Men jag hade också turen att hamna hos en kärleksfull fosterfamilj när jag var liten och det har betytt mycket. Och kompisar har jag aldrig haft några bekymmer med, säger han.

långt liv
Erik Hermansson, 99 år.

Erik har med andra ord haft många och långa relationer med vänner och i alla fall delvis vuxit upp med goda vuxna förebilder. På frågan om han är social i det lilla så blir han mer tveksam.

– Jag är nog inte den som inleder samtal med folk jag stöter på. Fast jag tittar ju ofta lite extra när jag känner igen någon och det kan leda till att andra börjar prata och vi får en trevlig pratstund.

På ålderns höst hade han lyckan att träffa sitt livs kärlek Doris, som han sedan levde tillsammans med i 20 år. Hon gick bort för några år sedan.

– Jag tog hand om henne när hon blev sjuk, gjorde allt jag kunde för att den sista tiden skulle bli så bra som möjligt. När hon sedan gick bort och begravningen var över kände jag mig väldigt ledsen och ensam, säger han.

”En seg jävel”

Många av Eriks gamla vänner och släktingar har också gått bort. Men Erik strävar på. Ensamheten är inte så mycket att göra något åt, menar han. Man får uthärda. Kanske är det också denna inställning, denna kämparanda, som ligger bakom att han har kunnat bli så gammal.

– Jag är en seg jävel, jag vill inte ge mig. En viss tåga har jag, det måste man ha för att klara livet. Och så måste man ha turen att klara sig från sjukdomar, säger han.

Margareta Göthlin är 101 år gammal. Efter ett fall tidigare i år är hon numera helt sängbunden. Inte heller hon tillhör de mer aktiva småpratarna, säger hon.

– Visst kan jag inleda ett samtal på tåg till exempel. Men vanligtvis är inte jag den som småpratar med vem som helst.


Margareta Göthlin, 101 år i år.

Däremot har hon liksom Erik haft många och långa vänskapsrelationer. Tillsammans med två gamla väninnor spelar hon fortfarande på hästar. Och ett kusinbarn som hon lärde simma en gång i tiden hjälper idag henne med ekonomi och olika praktiska saker.

Har dina långa vänskapsrelationer bidragit till att du levt länge?

–  Nej det tror jag inte, svarar hon på sitt karaktäristiskt raka sätt.

Margareta har varken barn eller barnbarn så följdfrågan blir om hon inte har känt sig ensam på grund av det.

– Nej, det tycker jag inte. Jag har väl kanske inte känt efter så mycket, säger hon.

Fysiskt aktiv har hon varit, hon har åkt skidor både på längden och utför. Om detta har bidragit till ett långt liv i hennes fall ställer hon sig skeptisk till. Margareta tror att det mest handlar om gener.

– Jag har ju dessutom rökt ett antal år. Inte mycket, bara tre, fyra om dagen, men ändå. När jag sedan tvingades röka i ett förskräckligt rökrum på jobbet så slutade jag. Jag köpte faktiskt ett paket som jag hade liggandes hemma efter att jag slutat. Men jag öppnade det aldrig. Man måste ha lite karaktär, säger Margareta.

Karaktär, det har hon onekligen, på flera sätt. Kanske har det bidragit till att hon hunnit bli 101 år. Och kanske är det så att hon småpratar med folk mer hon riktigt har tänkt på.

Ensamhet en riskfaktor

Forskningen pekar som sagt på att fysisk aktivitet och goda sociala relationer är centralt för hälsan och för att leva ett långt liv. Lika viktigt är korta möten ansikte mot ansikte.

Faktum är att småprat med folk man möter tillfälligt eller mindre ofta har en nästan lika skyddande effekt mot att dö i förtid som nära relationer, enligt nya studier.

Ensamhet är en riskfaktor när det gäller hälsan och politiker har pratat mycket om problemet de senaste åren. I Storbritannien har till och med en ensamhetsminister inrättats.

Samtidigt lever vi i en tid som präglas av att mycket sköts och görs på nätet. Möjligheterna att träffa andra via olika ärenden på stan minskar successivt.

Forskaren Susan Pinker brukar ta cykeln ned på stan för att handla, fastän hennes son suckar “varför slösa tid på det, du kan ju köpa allt på nätet?”

Allt för att värna småpratets och de mänskliga mötenas betydelse. Det är också något vi vill uppmuntra inom inom stiftelsen. Mänskliga möten och umgänge är viktigt. Livsviktigt till och med.

På Youtube kan du se Susan Pinkers föreläsning om ”The village effect”. Klicka här

 

 


Tillbaka till Bloggen