”Ja, jag är lite galen” säger Sten-Åke Sandgren, 88. Vi sitter i hans
lägenhet på Igeldammsgatan, där han nu bott i 18 år. I bokhyllan
trängs många böcker om cykling och i garderoben hänger
cykeltröjor och andra saker som hör cykling till. När han var barn
fanns det inget annat sätt att förflytta sig med än med cykel och
sedan har intresset för sporten fortsatt.

Sten-Åke växte upp utanför Norrtälje, hamnade
sedan i Vallentuna när han bildade familj. Därefter
blev det Stockholm, där Sten-Åke arbetat som taxichaufför
i 40 år. Det ledde till en mängd möten, där
han fått höra många historier ur livet och även lyckats
lära sig engelska och lite franska av sina kunder.
Det har alltid varit viktigt för Sten-Åke att hålla i
gång, att vara i rörelse. Redan kl 8 på morgonen har
han klarat av 7000 steg. Promenerar varannan dag
tillsammans med en annan hyresgäst, de går fort
och pratar mycket.
– Och jag är med på gympa och boule också.
Att vara taxichaufför innebar mycket stillasittande, så
det blev cykel till arbetet – 4 mil om dagen. I 25-årsåldern
började Sten-Åke cykla på allvar, med många
lopp, bland annat ett antal Vätternrundor och Siljan
Runt, och det dygnslånga norska Styrkeproven.
Tillsammans med kompisarna i Fredrikshofs cykelklubb
cyklade han Åland Tour i många år. Alla Tour
de France-lopp har Sten-Åke följt med stort intresse
på TV och flera gånger på plats när de åkte med
Folkabussen till Frankrike. Där cyklade han en gång
”Ja, jag är lite galen” säger Sten-Åke Sandgren, 88. Vi sitter i hans
lägenhet på Igeldammsgatan, där han nu bott i 18 år. I bokhyllan
trängs många böcker om cykling och i garderoben hänger
cykeltröjor och andra saker som hör cykling till. När han var barn
fanns det inget annat sätt att förflytta sig med än med cykel och
sedan har intresset för sporten fortsatt.
en del av Tour de France – uppförsbacken Mount
Ventoux på 2 mil. Han hyrde cykel, men hade från
Sverige med egen sadel för att inte få ont i baken,
startade på 300 meter över havet och vid backens
slut var han uppe på 1900 meter.
– Ja, du förstår ju att jag är lite galen, säger
Sten-Åke. Och jag har ju ridit i flera år också. Och
åkt motorcykel. Och så har jag tävlat i go-kart… Ja,
jag har prövat det mesta – konstigt att jag överlevt
allting.
Vid 80 års ålder fick det ändå bli slut med cyklandet,
för han hade ingen reaktionsförmåga kvar längre.
Istället byggde han om sin kära cykel till motionscykel
i sovrummet.
– Då har jag fin utsikt över alla vackra människor
som passerar här ute på gatan!

Så inte har Sten-Åke slutat cykla inte…