Svenska kvinnliga pionjärer

Svenska kvinnliga pionjärer

Stiftelsens första höstprogram lockade ett trettiotal hyresgäster.  Vi fick lyssna till Eva-Karin Gyllenberg som är författare, journalist, kåsör och föredragshållare. Hon berättade om nio Svenska Kvinnliga pionjärer som gjort avtryck i sin samtid och banat väg för andra kvinnor. Det är inte lätt att vara först och bana väg, men någon måste ju våga vara det.

Eva-Karin berättade bland andra om:

Agnes Lagerstedt, 1850 – 1939, folkskollärare med stort socialt engagemang. Bostadsbristen var stor och lägenheterna små, familjerna hade många barn men tog ändå inneboende för att klara av hyran. För barnen var uppväxten i en osund stad och en trång lägenhet svår. En pojke berättade om sin hemsituation för Agnes och hon undrade hur hon skulle kunna hjälpa barnen. Genom sin bror Nils fick hon höra talas om ett projekt i Schweiz där fattiga barn fick komma ut på landet. Agnes startade en insamling, som ledde till att 18 barn och två lärare fick åka ångbåt ut till landet. Där fick de frisk luft och näringsriktig mat. Det var början på barnkolonierna som blev till nytta för många barn.
Agnes arbetade även för bättre bostäder för Stockholms arbetarfamiljer.

Amalia Eriksson, 1824 - 1923, miste sina föräldrar och syskon i kolera när hon var i 10-årsåldern. Hon placerades då i fosterhem och blev sedan piga. Amalia gifte sig vid 33 års ålder och blev gravid med tvillingar men lyckan blev kortvarig. Ena barnet var dödfött och maken dog några dagar efter att barnen fötts. Amalia kunde inte arbeta som piga med ett nyfött barn. Trots att kvinnor sällan fick bli egna företagare ansökte Amalia till Magistraten i Gränna om att få starta en bagerihantering för bröd och polkagrisar. Hon blev snart välkänd i Gränna där andra sockerbagare också började tillverka polkagrisar. Amalia står staty i Gränna.

Margit Nordin, 1897 – 1982, var den första kvinnan som deltog i Vasaloppet. Man hade inte tänkt på att en kvinna skulle kunna delta, så därefter förbjöds kvinnor att åka Vasaloppet. Detta trots att Margit Nordin klarade av att ta sig i mål. Först år 1981 blev det tillåtet för kvinnor att delta. Hundra år efter sitt Vasalopp uppmärksammades Margit Nordin bland annat genom att flera åkare bar hennes startnummer 103 på armen.

Sigrid Fridman, 1879 – 1963, var en skulptris utbildad i Paris. Hon har bland annat skapat Kentauren på Observatoriekullen och en staty av Ellen Key i Ellen Keys park. Det var inte lätt att hävda sig bland männen, men när det gällde Fredrika Bremer som vandrerska fick hon stöd av Olle Hjortzberg och Hanna Pauli. Fredrika Bremer är den enda kvinnan som står staty (i brons) bland alla statyer av män i Humlegården.

Även Eva-Karin Gyllenberg är en pionjär. Hon var den första kvinnan på DNs sportredaktion.